VVS-klubbens ordförande har ordet

Melodifestivalen är i full sving. Tänker en del på högklackat och skomode.

Försöker minnas när jag bar klackat senast. Det var 30 månader sedan sist. När jag traskar upp och ned i backar och snödrivor, slaskmodd och regnväder, med barnvagn, ryggsäck, matvaror etc, är det inte ens att tänka på. Jag känner de estetiska fördelarna och jag är inte absolutist, jag skulle gärna ha fler tillfällen i livet med högre klackar på. Men skulle jag ha en feministisk klubb skulle den heta VVS. Våga Vägra Stilett.

När klacken är så smal att den är fysiskt skadlig för kroppen (såvida man inte sitter ned) och rörelsemönstret inskränks till små svajiga steg (mer feminint än powerwalk?) så känns det som vi kastar oss hundra år bakåt i tiden. Har vi inte kastat av oss korsetterna förut? Varför tar vi frivilligt på oss dem på fötterna istället?